Förnybar energi eller bioenergi är ren, miljövänlig energi som kan ersätta fossila bränslen. Bioenergi klassificeras som koldioxidneutral energi eftersom den inte anses öka koldioxidutsläppen. De viktigaste bioenergikällorna i Finland är främst träbaserad biomassa, såsom biprodukter från träförädlingsindustrin och flis från energiskogar. År 2020 fanns det omkring 800 värme- och kraftverk som använder träflis i Finland, drygt 200 anläggningar som bränner träpelletar och -briketter samt omkring 70 anläggningar som använder återvunnet trä. (Motiva.fi, Bioenergian käyttö).
Våren 2022 hade kommunerna omkring 5 900 fastigheter som värms upp med fossila bränslen. Inom den närmaste framtiden kommer de regionala vårdfastigheterna framhävas i den offentliga sektorns energiupphandlingar, där kommunerna inte har haft något intresse av investeringar till följd av social- och hälsovårdsreformen.
Många kommuner och den offentliga sektorn har förbundit sig till att uppnå kolneutralitetsmålen fram till 2030, och det har lett till en förflyttning bort från fossila bränslen. Målen och exempelvis energieffektivitetsavtal styr energianvändningen mot alternativa energikällor med låga koldioxidutsläpp, stabilare priser och självförsörjande energikällor. Beslutsfattandet inom den offentliga sektorn är politiskt. Det är viktigt att värmeföretagen själva är aktiva i att informera tjänstemän och beslutsfattare om sina olika lösningar innan konkurrensutsättningen.
Vid marknadsdialoger och kartläggningar är det bra att informera om olika energi- och värmelösningar, dvs. vad företagare har att erbjuda och vilka fördelar det innebär för köparen. I energiupphandlingar är det inte enbart priset som ger den mest ekonomiska lösningen. En dyrare investering kan på längre sikt vara ekonomiskt mer lönsam för upphandlaren. Det är därför viktigt att ha bred kunskap och informera om de olika produktionssätten för bioenergilösningar och lyfta fram bioenergiföretagandets fördelar för kommunen, regionen och dess företag.
Användningen av flera serviceproducenter skapar regional livskraft och sysselsättning, ökar försörjningsberedskapen och främjar riskspridning.
Sammantaget är utsikterna för bioenergi goda. Bioenergiproduktionen är förnybar och hållbar och ökar den nationella energisjälvförsörjningen och försörjningsberedskapen. Under de senaste åren har bioenergi inte varit ett särskilt intressant alternativ för den offentliga sektorn, eftersom konkurrensutsättningen kräver särskilda kunskaper och kompetens. Den kraftiga prisfluktuationen för elbaserade energilösningar samt bioenergins koldioxidneutralitet, självförsörjning och försörjningsberedskap kommer att öka intresset för energiupphandlingar baserade på bioenergi.
Bioenergi kan upphandlas eller tillhandahållas på många olika sätt. Anbuden kan göras självständigt eller gemensamt. Anbudsgivaren kan vara en självständig energiföretagare, en företagsgrupp eller till exempel ett aktiebolag eller andelslag. Värmeenergi kan upphandlas och tillhandahållas på flera olika sätt. Alternativen är 1) totalleverans baserad på kWh, 2) upphandlaren (köparen) äger och ansvarar för nätet, och leverantören ansvarar för produktionsenhetens verksamhet, 3) upphandlaren äger och svarar för nätet, och leverantören ansvarar för uppbyggnaden och driften av produktionsenheten samt 4) upphandlaren bygger nätet och produktionsenheten och ansvarar för deras funktion, och leverantören levererar (endast) bränslet. Energiföretagandet kan även genomföras i en energikedja: företagare A svarar för bränsleinköp, företagaren B för logistiken och företagaren C sköter energiproduktionen i praktiken.
Förbränningen av träflis ökar, men däremot ökar inte antalet värmeföretagare särskilt mycket för närvarande. Det beror bland annat på åtstramningen av investeringsfinansieringen för uppförandet av nya värmeanläggningar och det faktum att lönsamma objekt redan har genomförts.
Inom ramen för marknadsdialogen kan värmeföretagen visa fram sina möjligheter till bl.a. korta svarstider vid larm och samarbete mellan företag som upphandlarna kan använda som konkurrenskriterier. Småskalig värmeproduktion skiljer sig ur investeringssynpunkt från verksamheter vid större värmeverk, och därför bör upphandlare undvika alltför komplicerade kriterier. Ur anbudsgivarens synvinkel krävs olika slags investeringar för olika alternativ. Anbudsgivare kan få offentligt stöd till sina investeringar beroende på vilken typ av investering det handlar om. Även kommunen kan delta i investeringar. En bra finansieringslösning för investeringar är att samarbeta med kommuner, såsom man har gjort i Kangasala och Jämijärvi kommuner.
Värmeföretagslösningar i Kangasala
Huvuddelen av fastigheterna i Kangasala kommun hör till fjärrvärmenätet. I fastigheterna utanför nätet har uppvärmning med olja och direktverkande el ersatts med lösningar från värmeföretagen. I praktiken innebär det att värmeproducenten eller värmeföretagen ansvarar för leveransen av bränsle till värmeverket samt anläggningens skötsel, renhållning och jourtjänster. Kangasalas övergång till värmeföretagslösning (värme producerad med pelletspanna) har inneburit ekonomiska besparingar och positiva miljölösningar i form av klimatåtgärder för kommunen. Enligt kommunens representant uppstår konkurrensutsättningsprocessen endast genom erfarenhet. Det har varit viktigt att få mer information om objekten, tydligt definiera kommunens och värmeföretagens ansvar samt avsätta tillräckligt med tid för aktörerna att lämna in anbud i anbudsfasen. Kangasala-exemplet presenterades på Birkalands upphandlingsmöte: https://maaseudunhankinnat.fi/leipaa-ja-lampoa-pirkanmaan-hankintatreffeilla (på finska)
Energileverantörens ansvar bör utredas och avtalas om i god tid i förväg. Om säljaren exempelvis står för hela energiproduktionen, måste man klargöra vem som ansvarar för bränslet i reservsystemet. Förluster eller eventuella inlösenklausuler och till dem relaterade ansvarsfrågor avseende anläggningen bör beaktas i sin helhet. Det är även bra att avtala om kostnadsansvaret i händelse av störningar som inte beror på leverantören.
Kommunens, företagens och kommuninvånarnas gemensamma företag – Jämijärven Lämpö Oy
På initiativ av Jämijärvi kommun grundades 2019 ett nytt värmeverk baserat på bioenergi (800 kW) i Jämijärvi. Anläggningen som drivs med biobränslen ägs av Jämijärvi kommun (19 %) och åtta företag och privatpersoner (81 %). Anläggningen och det kilometerlånga distributionsnätverket som delvis byggts av ägarna själva värms upp av träflis från närområdet och skapar arbetstillfällen och inkomster i området. Kraftverket har fungerat bättre än förväntat, och nu finns det planer på att utvidga distributionsnätet inom en snar framtid. Jämijärven Lämpö Oy:s verksamhet presenteras i videon: https://maaseudunhankinnat.fi/uuden-bioenergialaitoksen-perustaminen-jamijarvelle-katso-haastattelu (på finska)