Miljöupphandlingar är ett brett begrepp som kan omfatta såväl maskinentreprenader, vägunderhåll, plogning, fastighetstjänster som grönområdesarbeten och skötsel av friluftsområden. I det här avsnittet fokuserar vi särskilt på offentliga upphandlingar inom grönmiljöbranschen och deras hållbarhet samt på hanteringen och bekämpningen av främmande arter. Företag inom grönmiljöbranschen kan vara verksamma inom bland annat plantproduktion, planering, genomförande och underhåll av grönområden eller trädgårdshandel. Det totala antalet företag inom grönmiljöbranschen uppgick år 2016 till cirka 1 300. Offentliga organisationer verksamma inom grönmiljöbranschen är kommunernas och städernas grönmiljöorganisationer, församlingarnas begravningsverksamhet samt statliga organisationer som ansvarar för utomhusområdena i statsägda fastigheter samt frilufts- och rekreationsområden. (Nyckeltal för grönmiljöbranschen 2014–2015, 2016).
Grönmiljöbranschen har en stor betydelse för sysselsättningen, och framför allt under sommarmånaderna kan antalet anställda nästan tredubblas till omkring 27 000 personer. Omkring 10 000 personer arbetar inom branschen året runt. Antalet anställda är något färre på den offentliga sidan, i kommuner, församlingar och inom staten. Enligt en utredning genomförd av Grönmiljöförbundet rf uppgick branschens totala värde år 2016 till cirka 2 miljarder euro. (Nyckeltal för grönmiljöbranschen 2014–2015, 2016).
EU har utarbetat miljövänliga kriterier för offentliga upphandlingar avseende underhåll av offentliga utrymmen vilket omfattar även kriterier för grönmiljöbranschen. Kriterierna gäller bland annat trädgårdsprodukter, ogräsbekämpning, plantor och transportkärl samt maskiner och utrustning. Vid upphandlingar kan man till exempel kräva att leverantören använder batteridrivna maskiner och anordningar för att undvika utsläpp och minska buller. EU:s publikation innehåller också kriterier för bevarandet av den biologiska mångfalden. Upphandlaren kan exempelvis kräva att andelen av en enskild art inte överstiger den fastställda procentsatsen. (EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling, 2019).
De flesta företag som är verksamma inom grönmiljöbranschen i Finland är mikroföretag. Vad bör aktörer inom grönmiljöbranschen beakta om de vill delta i offentliga upphandlingar?
• För att lyckas i offentliga upphandlingar krävs långsiktighet och kompetens.
Anbudsgivaren bör tänka igenom och förtydliga sina referenser så att de kan presenteras tydligt. Offentlig upphandling handlar om inköp, och målet bör vara att uppnå bästa möjliga resultat för båda parter. Småföretagen inom grönmiljöbranschen bör delta i marknadsdialoger och lyfta fram lokala möjligheter för genomförande. Upphandlaren behöver information om det regionala utbudet och relaterade frågor, eftersom de inte alltid har information om de lokala företagens utbud eller de olika alternativen, inräknat olika verksamhetsmodeller, t.ex. hantering av hela försörjningskedjan. Om det inte finns några färdiga samarbetsalternativ kan man i god tid söka efter potentiella partnerföretag och undersöka möjligheterna till samarbete. Ett partnerföretag kan även hittas under en marknadsdialog.
• Grönmiljöupphandlingar som en del av större entreprenader.
Det finns ett relativt litet antal rena grönmiljöentreprenader inom HILMA-tjänsten, dvs. sådana som överstiger tröskelvärdet. Men däremot finns det fler entreprenader där grönmiljöbranschen ingår som en del i entreprenaden. Många entreprenader inom grönmiljöbranschen genomförs i form av små upphandlingar (dvs. upphandlingar under tröskelvärdet) som kan vara av stor ekonomisk betydelse för småföretag. Små upphandlingar kan annonseras till exempel i digitala portaler för små upphandlingar eller på kommunernas webbplatser.
• Sociala kriterier i upphandlingar inom grönmiljöbranschen och miljöområdet.
De sociala kriterierna är ofta kopplade till sysselsättningseffekter. I upphandlingen kan man ställa krav på sysselsättning (sysselsättningsskyldighet) eller ge tilläggspoäng vid jämförelser (jämförelsegrund) på ett förutbestämt sätt när en anbudsgivare sysselsätter en arbetslös eller en delvis arbetsför person för en viss tid eller erbjuder studerande plats för inlärning i arbetet. Vidare kan man få ytterligare poäng genom att anställa en person som till exempel bor inom en viss kommun. De sociala kriterierna leder dock ofta till att kostnaderna för upphandlingen ökar.
Hållbara grönmiljöupphandlingar
För att kunna genomföra principerna för hållbar utveckling har man skapat en modell för hållbart miljöbyggande i projekten inom miljöbyggande. Modellen är inte bindande utan tillhandahåller riktlinjer och verktyg för övergripande granskning av processen inom grönmiljöbranschen. Med den här modellen vill man ta itu med de alltjämt växande utmaningarna som vi står inför, såsom klimatförändringar, effektivare resursanvändning, minskad energiförbrukning, förebyggande av föroreningar, skydd av den biologiska mångfalden, människors delaktighet samt trivsamhet, tillgänglighet och mångsidighet i våra livsmiljöer. Ett flertal föreningar och intressegrupper inom grönmiljöbranschen har deltagit i arbetet med modellen.
Syftet med ett hållbart miljöbyggande är att planera, bygga och underhålla miljön på ett sätt som undviker, mildrar, förhindrar och i bästa fall kompenserar de skadliga effekterna av byggandet.
Modellen innehåller dessutom flera allmänna principer för hållbara grönmiljöupphandlingar. Här följer några exempel på principer:
- projektplaneringen genomförs med beaktande av projektets hela livscykel
- kvalitativa och funktionella mål som är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara fastställs för miljöbyggnadsprojektet
- tydliga och jämförbara indikatorer fastställs för anbudsjämförelser för att kunna mäta den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten
- krav på miljöeffektiva produktions- och verksamhetsmetoder ställs på tjänsteleverantörer och tillverkare av material och produkter
- feedback om upphandlingen samlas in från alla parter
- feedbacken används vid utvecklingen av framtida upphandlingsverksamhet
Mer information om modellen finns på Grönmiljöförbundet rf:s webbplats https://www.vyl.fi/tietopankki/kesy (på finska)
Norra Finland har sina egna utmaningar inom grönmiljöbyggande, och dessa diskuteras i presentationen Pohjoisen taimistotuontanto ja julkiset hankinnat, esteitä ja mahdollisuuksia (Nordens plantproduktion och offentliga upphandlingar, hinder och möjligheter) https://maaseudunhankinnat.fi/pohjois-suomen-viheralan-hankintatreffit-kiinnostivat-seka-tuottajia-etta-hankkijoita (på finska)
Hanteringen av främmande arter
Främmande arter är arter som med människans hjälp har förflyttats från områden där de förekommer naturligt till nya områden. Vissa av arterna trivs bra och sprider sig effektivt och tränger ut andra växter. Invasiva främmande arter kan skada både miljön, ekonomin och hälsan. Hanteringen av invasiva främmande arter grundar sig på lagstiftning som förpliktar även offentliga markägare att hantera bekämpningen av främmande arter. Den offentliga sektorn genomför huvudsakligen bekämpning av främmande arter genom inköpta tjänster, antingen från externa entreprenörer eller från den egna producentorganisation, vilket innebär att bekämpningsarbetet ger möjligheter även till lokala företag. Elimineringen av främmande arter bidrar till att bevara den biologiska mångfalden.
Det finns gott om plats för entreprenader och företagare i bekämpnings- och elimineringsarbetets olika faser. Företagen kan erbjuda sina tjänster till offentliga aktörer inom bland annat tidig upptäckt av främmande arter genom exempelvis kostnadseffektiva drönare, mekanisk bekämpning antingen manuellt eller maskinellt, tillverkning av täckmaterial och kemisk bekämpning. I framtiden kommer det även att behövas tjänster inom bland annat rådgivning, handledning och information till medborgare. Ta reda på vilka möjligheter till entreprenörskap som finns inom hanteringen av främmande arter: https://maaseudunhankinnat.fi/esimerkkeja-uusista-vieraskasvipalveluista-julkisissa-hankinnoissa (på finska)
Se även exempel på en befintlig företagsverksamhet inom hantering av främmande arter: https://maaseudunhankinnat.fi/kainuun-treffeilla-keskusteltiin-luonnontuotteista-ja-vieraskasveista (på finska)
Den 1 juni 2022, efter den treåriga övergångsperioden, blir det förbjudet att odla vresros, och tills dess ska fastighetsägare eller fastighetsinnehavare förstöra vresrosväxterna som finns på området. Glyfosat som ofta används i ogräsbekämpning har diskuterats mycket inom den kemiska bekämpningen. Glyfosat är för närvarande godkänt för försäljning inom EU fram till slutet av 2022, och därefter kommer det att avgöras om medlet förbjuds helt eller inte. Många aktörer har redan avstått från glyfosat under övergångsperioden, och rekommendationen är att man använder en utmattningsmetod för vresrosen där man klipper bort de nya skotten flera gånger under växtperioden.
Produktionen av plantor som ska ersätta främmande arter är också en viktig företagsverksamhet, till exempel är det högst aktuellt med planteringar som ersätter den utbredda vresrosen. I EU:s kriterier för miljöanpassade offentliga upphandlingar definieras huvudsakligen inköp av prydnadsväxter som alltså bör vara inhemska. Dessutom ska man säkerställa att växtarterna lämpar sig för de lokala förhållandena, bland annat avseende jordmån, nederbörd och solljus. Även lokala, nationella och europeiska förteckningar över invasiva främmande arter och riktlinjer för bekämpning måste följas. Förekomsten av främmande arter kan även begränsas genom att man främjar de önskade inhemska arternas välbefinnande. Dessutom ska beståndsdelarna i jordförbättringsmedel och jordtäckningsmedel beaktas. (EU, 2019)