Inom den offentliga sektorn upphandlas en stor mängd person- och godstransporter. Här ligger fokus på godstransporter, och särskilt livsmedels- och mattransporter. Vid transporttjänster kräver lagen om miljö- och energieffektivitetskrav vid upphandling av fordon och trafiktjänster att upphandlande enheter i vissa fall köper in fordon som har låga utsläpp eller är helt utsläppsfria.
Miljökriterier för gods- och persontransporttjänster samt utrustning finns på Motivas webbplats. Observera dock den ovan nämnda lagändringen 2021 vid användningen av guiderna eftersom lagändringen ännu inte har implementerats i dessa (på finska):
- Opas tavarankuljetuspalveluiden hankintaan – Suosituksia vaatimuksiksi ja vertailukriteereiksi https://www.motiva.fi/julkinen_sektori/kestavat_julkiset_hankinnat/tietopankki/kuljetuspalvelut/ymparistokriteerit
- Henkilökuljetukset – Ohje ympäristökriteereistä julkisissa hankinnoissa https://www.motiva.fi/julkinen_sektori/kestavat_julkiset_hankinnat/tietopankki/kuljetuspalvelut/ymparistokriteerit
- Joukkoliikennelain ja palvelusopimusasetuksen mukaiset joukkoliikennepalveluhankinnat – Ohje ympäristökriteereistä julkisissa hankinnoissa https://www.motiva.fi/julkinen_sektori/kestavat_julkiset_hankinnat/tietopankki/joukkoliikenne/ymparistokriteerit
- Henkilö- ja pakettiautot – Ohje ympäristökriteereistä julkisissa hankinnoissa https://www.motiva.fi/julkinen_sektori/kestavat_julkiset_hankinnat/tietopankki/henkilo-_ja_pakettiautot/ymparistokriteerit
Det finns redan befintliga kriterier som är tillämpliga på livsmedels- och måltidstransporter som avser till exempel fordonsutsläpp. Under marknadsdialogen kan företagen inom branschen lämna aktuell information om regionala förhållanden och marknadssituationen så att de offentliga upphandlarna kan ställa sina krav på en nivå som möjliggör att tillräckligt med anbud kommer in och som även beaktar mindre företag. Utbudet och kraven varierar i olika delar av landet och i olika miljöer. Upphandlaren måste kunna ställa kraven på rätt nivå i relation till sina egna mål, upphandlingens värde och kontraktsperiodens längd, så att företagen vid behov har möjlighet att investera i utrustning.
Om transportupphandlingen som anges i anbudsförfrågan är alltför omfattande för att ett enskilt företag ska kunna sköta den, kan företagare utreda intresset hos andra transportföretag och möjligheterna för att samarbeta eller bilda en sammanslutning och lämna ett gemensamt anbud. Om tjänstemottagaren vill ställa högre krav än standardnivån, kan det i vissa fall även vara till fördel för mindre företag. Större transportföretag ändrar inte nödvändigtvis sin verksamhet eller utrustning på grund av en upphandling i en enskild kommun, vilket ger mindre företag en möjlighet att framhäva sig själva genom innovativa lösningar.
Direktivet om rena och energieffektiva vägtransportfordon fastställer minimimål för rena fordon vid offentliga upphandlingar (som överstiger EU:s tröskelvärden) för varje medlemsstat i Europeiska unionen. Målen är indelade i fordonskategorier, och nationellt har målen fördelats på olika områden och upphandlande enheter i olika andelar. Ytterligare information presenterades i webbinariet. De nya kraven för upphandlingar av transporttjänster berör även landsbygden: https://maaseudunhankinnat.fi/evaita-tuleviin-kuljetuspalveluhankintoihin (på finska). Även om kraven endast avser offentliga upphandlare, är det bra för företagen att ta hänsyn till den förändrade situationen och de striktare kraven på investeringar i utrustning som kommer år 2026.
Lagen om rena och energieffektiva fordon främjar minskade utsläpp från trafiken genom att öka andelen fordon med nollutsläpp och låga utsläpp i offentliga upphandlingar.
Under marknadsdialogen är det bra att fundera över om det finns en möjlighet att optimera transporterna genom att kombinera olika typer av transporter i samma tjänst, t.ex. genom schemaläggning av person- och godstransporter. Dock måste hänsyn tas till de krav som ställs i lagstiftningen. Vi tar upp dessa mer ingående längre fram.
Trafik och transporter på landsbygden har en avgörande betydelse för tillgången till tjänster, företagens verksamhetsförutsättningar och för att vardagen ska fungera smidigt. Det finns en rad olika utvecklingsprocesser som har en inverkan på transporternas framtid. Det kan bland annat handla om tuffare mål för låga koldioxidutsläpp, eventuella förändringar i beskattningen av trafik samt branschutvecklingen, till exempel uppdaterad transportlagstiftning, digitalisering av transporter, utvecklingen av tjänsteutbud, ny bilteknik och nya bränslen (t.ex. hybrid, el, gas).
Digitaliseringen av transporter skapar till exempel möjligheter att kombinera resor, köpa biljetter online och skapa olika resekedjor och servicepaket. Lagen om transportservice och förändringen av trafikmyndigheternas arbetsfördelning påverkar för sin del genomförandet av transporterna. De offentliga upphandlingarna spelar en avgörande roll för utvecklingen av transporttjänster på landsbygden, eftersom de offentliga aktörerna utgör den största kundgruppen för landsbygdens transportföretag. Kommunerna borde arbeta branschöverskridande vid transportupphandlingar för att skapa mer funktionella helheter och modeller för de olika parterna. Detta åskådliggörs i exemplet om transporttjänster med låga koldioxidutsläpp i Vasaregionen: https://maaseudunhankinnat.fi/kouvolassa-keskusteltiin-henkiloliikenteesta (på finska)
Livsmedelstransporter och kombinationen av dem med andra transporter
Kan man transportera livsmedel och andra varor samtidigt? Ja, om man beaktar gällande lagstiftning och gör nödvändiga anmälningar. Yrkesmässiga livsmedelstransporter omfattas av samma allmänna krav som andra godstransporter. I infografiken beskrivs när trafiktillstånd krävs respektive inte och vilken typ av trafiktillstånd.
Livsmedelstransportverksamhet är i Finland verksamhet i livsmedelslokaler som ska anmälas enligt livsmedelslagen, och anmälan görs till livsmedelstillsynsmyndigheten i den kommun eller stad inom vars område transportverksamheten inleds. Transportföretaget ska dessutom i sin egenkontroll ange hur man hanterar livsmedelssäkerhet och livsmedelshygieniska risker.
Vid transporter ska hänsyn tas till de renhets- och materialkrav som gäller för transportmedlet (inklusive transportkärl). Vid indelning av lastutrymmet ska bland annat hänsyn tas till hur produkterna är förpackade, hur de hålls åtskilda från varandra och hur luktöverföring förhindras.
Uppföljning och registrering av temperaturen hör till egenkontrollen vid livsmedelstransporter. Temperaturgränserna varierar beroende på vilken produkt som transporteras, och kontrollen måste genomföras på olika sätt, men en bra minnesregel är att ”kallt ska hållas kallt, och varmt ska hållas varmt”. Infografiken sammanställer de viktigaste frågorna och relevant lagstiftning. Även webbinariet Livsmedelstransporter och kombinationen av dem med andra transporter tar upp ämnet https://maaseudunhankinnat.fi/kuljetusten-yhdistely (på finska). Infografiken finns även på svenska: https://maaseudunhankinnat.fi/wp-content/uploads/2021/02/Livsmedelstransporter-och-kombination-av-dem-med-andra-transporter_22-1-2021.pdf
En annan fråga som många funderar på är om det lönar sig för småföretagare inom livsmedelsbranschen att själva transportera produkterna till köpare eller om man bör samarbeta med ett annat företag alternativt köpa in transporttjänsten. Vi gjorde en jämförelse mellan tre olika sätt att genomföra transporter på och skapade en lista med fördelar, nackdelar och andra faktorer som är bra att beakta. Se informationsgrafiken Kuljetustapojen vertailua pienyrittäjän näkökulmasta (Jämförelse av transportsätt ur småföretagarens synvinkel) Kuljetustapojen_vertailua_MaasDigiboksi_RuokasektorinKoordinaatiohanke.pdf (maaseudunhankinnat.fi) (på finska)
Kraven på mat- och måltidstransporter – exemplet St. Michel
Vilka aspekter och krav bör man beakta vid transporter av mat och måltider från centralkök till kunder? Exemplet om St. Michels måltids- och rengöringstjänster förtydligade vissa delar som ur kundens (kommunens) och kökets synvinklar är viktiga att beakta för företagen som tillhandahåller transporttjänster: Ruokakuljetusten-vaatimukset-keittiön-näkökulmasta-24.9.2019.pdf (på finska)
När man definierar transportbehoven har alla aktörer i kedjan, dvs. kunden, köket och transporten, delar som ska samordnas såsom tidtabeller och resurser, men även delar som hör till den egna verksamheten, såsom kundens behov och önskemål, kökets tillverkningsprocesser och gällande lagstiftning samt transporternas utrustning och lagstiftning.
Livsmedelssäkerhet, tillförlitlighet och punktlighet är absoluta krav. Livsmedelssäkerheten omfattar bland annat transportutrustningens hygien: inget sådant som kan påverka livsmedelssäkerheten eller kvaliteten på måltiderna får transporteras samtidigt eller överhuvudtaget i en måltidstransport. Dessutom ska lagar och förordningar som avser livsmedelstransporter följas. Med punktlighet avses att hålla sig till tidtabeller, och tillförlitligheten avser noggrannhet vid korrekt hantering, avhämtning och leverans av mat- och måltidstransporter.
Övriga krav och fördelar består av garanterad spårbarhet och flexibilitet, till exempel möjlighet att göra ändringar under avtalsperioden avseende tidtabeller eller kundobjekt. Ur ett ekologiskt perspektiv beaktas faktorer som utrustningens ålder, förarnas utbildning, ekonomiskt körsätt och alternativa bränslen.
Lokala upphandlingar genom lämpliga kombinationer – exemplet Lappträsk
Konkurrensutsättningen av transporttjänsterna i Lappträsk genomfördes 2018. Syftet var att genomföra transporttjänsterna på ett nytt sätt och kombinera transporter som tidigare hanterats separat (skol- och livsmedelstransporter, affärstransporter, transporter av äldre personer). Samtidigt ville man från kommunens sida bland annat minska det administrativa arbetet, förutse kostnader, garantera god service på båda de inhemska språken och trygga taxiföretagarnas överlevnad i den egna kommunen.
Efter diskussioner beslutade man att alla kommunala transporter skulle konkurrensutsättas som en enda helhet, och eftersom det inte fanns några befintliga förfaringssätt valde man konkurrenspräglad dialog. Denna upphandlingsmetod består av planering och innovativa lösningar. Upphandlingsprocessen i Lappträsk kommun beskrivs i inspelningen av webbinariet https://maaseudunhankinnat.fi/kuljetukset-paikallisille-lapinjarvella (på finska)
Till en början visade sju företag sitt intresse, men till slut deltog sex företag i en gemensam diskussion, där man klargjorde vilken helhet det rörde sig om. Alla företag kallades in samtidigt. Diskussionen handlade bland annat om var skolbarnen eller de äldre som skulle transporteras befinner sig, vart de skulle transporteras och inom vilken tidtabell. Man diskuterade även tidpunkter för skolstart och gjorde nödvändiga ändringar. Anbudsförfrågan justerades under förhandlingarna. Fyra företag lämnade in ett gemensamt anbud, och ett långsiktigt avtal slöts med dessa (3 + 1 + 1 år), vilket möjliggör investeringar i transportutrustning och rekrytering av personal. Resultaten år 2019 visade att affärstransporter kunde tillhandahållas inom ett större område och att det finns verksamma taxiföretagare i kommunen i enlighet med målet. Arbetsfördelningen mellan kommunen och företagen var tydlig, dvs. transportplaneringen var företagens ansvar. De olika transporterna tilldelades en ansvarig företagare så att alla visste vem som skulle kontaktas vid frågor om exempelvis skol- eller mat- och måltidstransporter. Erfarenheter av hur transporttjänsterna fungerar samlas in genom uppföljning.